Psalms 105
1 Give thanks to the Lord, call on his name: make known his deeds among the nations.
Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
2 Sing to him, make music to him, tell of all his wondrous works.
Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
3 Make your boast in his holy name, be glad at heart, you who seek the Lord.
Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
4 Seek after the Lord and his strength, seek his face evermore.
Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
5 Remember the wonders he did, his portents, the judgments he uttered,
Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
6 you who are offspring of Abraham, his servant, the children of Jacob, his chosen ones.
I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
7 He is the Lord our God: in all the earth are his judgments.
Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
8 He remembers forever his covenant, his promise for a thousand generations
Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
9 The covenant he made with Abraham, the oath he swore to Isaac,
Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
10 and confirmed as a statute to Jacob, a pact everlasting to Israel
Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
11 to give them the land of Canaan as the lot which they should inherit.
Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
12 And when they were very few, few and but pilgrims therein,
Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
13 wandering from nation to nation, journeying from people to people,
Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
14 he allowed no one to oppress them, even punishing kings for their sakes.
Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
15 He forbade them to touch his anointed, or do any hurt to his prophets.
Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
16 When he called down famine on the land, and cut off the bread which sustained them,
Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
17 he sent before them a man, Joseph, who was sold as a slave.
Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
18 His feet were galled with fetters, he was laid in chains of iron,
De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
19 till the time that his word came to pass, the word of the Lord that had tried him.
Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
20 The king sent and freed him, the ruler of nations released him.
Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
21 He made him lord of his household, and ruler of all his possessions,
Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
22 to admonish his princes at will and instruct his elders in wisdom.
Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
23 Thus Israel came into Egypt, Jacob sojourned in the land of Ham.
Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
24 His people he made very fruitful, and mightier than their foes.
Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
25 He inspired them to hate his people, and to deal with his servants craftily.
Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
26 He sent his servant Moses, and Aaron whom he had chosen,
Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
27 portents he wrought in Egypt, and signs in the land of Ham.
De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
28 Darkness he sent, and it fell: yet they gave no heed to his word.
Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
29 He turned their waters into blood, thus causing their fish to die.
Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
30 Their land was alive with frogs, swarming even in the royal chambers.
Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
31 At his command came flies, and lice in all their borders.
Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
32 He gave them hail for rain and fire that flashed through the land,
Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
33 smiting their vines and figs, breaking the trees of their border.
Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
34 At his command came locusts, young locusts beyond all counting,
Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
35 which ate every herb in the land, ate up, too, the fruit of their ground.
Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
36 He struck down in their land all the firstborn, the firstlings of all their strength
Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
37 Then forth he led Israel with silver and gold, and among his tribes no one was weary.
Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
38 Egypt was glad when they left, for terror had fallen upon them.
Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
39 He spread out a cloud to screen them, and fire to give light in the night.
Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
40 He sent quails at their entreaty, and heavenly bread in abundance.
De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
41 He opened the rock; waters gushed: in the desert they ran like a river.
Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
42 For he remembered his holy promise to Abraham his servant.
Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
43 So he led out his people with joy, his elect with a ringing cry.
Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
44 And he gave them the lands of the nations, the fruit of their toil for possession,
Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
45 that so they might keep his statutes, and be of his laws observant. Hallelujah.
På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
