Psalms 40

1 [For the Chief Musician. A Psalm by David.] I waited patiently for the LORD, and he turned to me, and heard my cry.

En Psalm Davids, till att föresjunga. Jag förbidde Herran; och han böjde sig till mig, och hörde mitt rop;

2 He also brought me up out of a pit of tumult, out of the miry clay; and he set my feet on a rock, making my steps secure.

Och drog mig utu den grufveliga kulone, och utu träcken; och satte mina fötter uppå ett hälleberg, så att jag visst gå kan;

3 And he has put a new song in my mouth, even praise to our God. Many shall see it, and fear, and shall trust in the LORD.

Och hafver gifvit mig en ny viso i munnen till att lofva vår Gud. Det skola månge se, och frukta Herran, och hoppas uppå honom.

4 Blessed is the man who makes the LORD his trust, and doesn't respect the proud, nor such as turn aside to lies.

Säll är den som sitt hopp sätter till Herran, och icke vänder sig till de högfärdiga, och de der med lögn umgå.

5 Many, LORD, my God, are the wonderful works which you have done, and your thoughts which are toward us. They can't be declared back to you. If I would declare and speak of them, they are more than can be numbered.

Herre, min Gud, stor äro din under, och dine tankar som du på oss bevisar; dig är ingen ting lik. Jag vill förkunna dem, och deraf säga, ändock de stå icke till att räkna.

6 Sacrifice and offering you did not desire, but a body you prepared for me. Whole burnt offering and sin offering you did not require.

Offer och spisoffer behaga dig intet; men öronen hafver du öppnat mig. Du vill hvarken bränneoffer eller syndoffer.

7 Then I said, "Look, I have come. It is written about me in the scroll of a book;

Då sade jag: Si, jag kommer; i bokene är skrifvet om mig.

8 to do your will, O God, I desired. And your Law is within my heart."

Din vilja, min Gud, gör jag gerna; och din lag hafver jag i mitt hjerta.

9 I have proclaimed glad news of righteousness in the great assembly. Look, I will not seal my lips, LORD, you know.

Jag vill predika rättfärdigheten uti den stora församlingen. Si, jag vill icke låta stoppa mig munnen till; Herre, du vetst det.

10 I have not hidden your righteousness within my heart. I have declared your faithfulness and your salvation. I have not concealed your loving kindness and your truth from the great assembly.

Dina rättfärdighet fördöljer jag icke i mitt hjerta; om dina sanning och om dina salighet talar jag. Jag fördöljer icke dina godhet och trohet, uti den stora församlingen.

11 Do not withhold your tender mercies from me, LORD. Let your loving kindness and your truth continually preserve me.

Men, Herre, vänd dock icke dina barmhertighet ifrå mig; låt dina godhet och trohet bevara mig alltid.

12 For innumerable evils have surrounded me. My iniquities have overtaken me, so that I am not able to look up. They are more than the hairs of my head. My heart has failed me.

Ty mig är ondt uppåkommet, der intet tal på är; mina synder hafva tagit mig fatt, så att jag icke se kan; de äro flera än håren på mitt hufvud, och mitt hjerta hafver öfvergifvit mig.

13 Be pleased, LORD, to deliver me. Hurry to help me, LORD.

Låt det täckas, dig, Herre, att du undsätter mig; skynda dig, Herre, till att hjelpa mig.

14 Let them be put to shame and confounded together who seek after my soul to destroy it. Let them be turned backward and brought to dishonor who delight in my hurt.

Skämme sig, och på skam komme, alle de som efter mina själ stå, att de skola förgöra henne; falle tillrygga, och komme på skam de mig ondt unna.

15 Let them be desolate by reason of their shame that tell me, "Aha. Aha."

Förskräcke sig uti sine skam de som öfver mig ropa: Så, så.

16 Let all those who seek you rejoice and be glad in you. Let such as love your salvation say continually, "Let the LORD be exalted."

Fröjde sig och vare glade i dig, alle de som fråga efter dig; och de som dina salighet älska, säga alltid: Herren vare högeliga lofvad.

17 But I am poor and needy. May the LORD think about me. You are my help and my deliverer. Do not delay, my God.

Ty jag är fattig och elände, men Herren sörjer för mig. Du äst min hjelpare och förlossare; min Gud, förtöfva icke.