Proverbs 13
1 A wise son listens to his father's instruction, but a scoffer doesn't listen to rebuke.
En vis son låter fadren tukta sig; men en bespottare lyder icke straff.
2 By the fruit of his lips, a man enjoys good things; but the unfaithful crave violence.
Munsens frukt nyttjar man; men de föraktare tänka icke annat än vrånghet.
3 He who guards his mouth guards his soul. One who opens wide his lips comes to ruin.
Den sin mun bevarar, han bevarar sitt lif; men den som sin mun orådeliga upplåter, han kommer i förskräckelse.
4 The soul of the sluggard desires, and has nothing, but the desire of the diligent shall be fully satisfied.
Den late begärar, och får dock intet; men de trefne få nog.
5 A righteous man hates lies, but a wicked man brings shame and disgrace.
Den rättfärdige är lögnenes fiende; men den ogudaktiga skämmer, och försmäder.
6 Righteousness guards the way of integrity, but wickedness overthrows the sinner.
Rättfärdighet bevarar den oskyldiga; men det ogudaktiga väsendet förer en till synd.
7 There are some who pretend to be rich, yet have nothing. There are some who pretend to be poor, yet have great wealth.
Mången är fattig i stor rikedom, och mången är rik i sinom fattigdom.
8 The ransom of a man's life is his riches, but the poor hear no threats.
Med rikedom kan en hjelpa sitt lif; men en fattig man hörer icke straff.
9 The light of the righteous shines brightly, but the lamp of the wicked is snuffed out.
De rättfärdigas ljus gör gladsamma; men de ogudaktigas lykta skall utslockna.
10 Pride only breeds quarrels, but with ones who take advice is wisdom.
Ibland de högmodiga är alltid träta; men vishet gör förnuftigt folk.
11 Wealth gained dishonestly dwindles away, but he who gathers by hand makes it grow.
Rikedom varder liten, när man förslöser honom; men det man tillsammanhåller, det varder stort.
12 Hope deferred makes the heart sick, but when longing is fulfilled, it is a tree of life.
Det hopp, som fördröjes, gör ängslo i hjertat; men när det kommer, som man begärar, det är ett lifsträ.
13 Whoever despises instruction will pay for it, but he who respects a command will be rewarded.
Den som föraktar ordet, han förderfvar sig sjelf; men den som fruktar budet, han skall få frid.
14 The teaching of the wise is a spring of life, to turn from the snares of death.
Dens visas lära är en lefvandes källa, till att undvika dödsens snaro.
15 Good understanding brings favor; but the way of the unfaithful leads to calamity.
Ett godt råd bekommer väl; men de föraktares väg gör ondt.
16 Every prudent man acts from knowledge, but a fool exposes folly.
En kloker gör all ting med förnuft men en dåre utsprider dårskap.
17 A wicked messenger falls into trouble, but a trustworthy envoy gains healing.
Ett ogudaktigt bådskap bär ondt fram; men ett troget båd är helsosamt.
18 Poverty and shame come to him who refuses discipline, but he who heeds correction shall be honored.
Den som tuktan låter fara, han hafver fattigdom och skam; den sig gerna straffa låter, han skall till äro komma.
19 Longing fulfilled is sweet to the soul, but fools detest turning from evil.
När det kommer, som man begärar, det gör hjertana godt; men den som flyr det onda, han är dem galnom en styggelse.
20 One who walks with wise men grows wise, but a companion of fools suffers harm.
Den som med visom omgår, han varder vis; men den som de dårars stallbroder är, han får olycko.
21 Misfortune pursues sinners, but prosperity rewards the righteous.
Det onda följer syndarena efter; men dem rättfärdigom varder godt vedergullet.
22 A good man leaves an inheritance to his children's children, but the wealth of the sinner is stored for the righteous.
Den gode skall hafva arfvingar intill barnabarn, men syndarens gods skall varda spardt till den rättfärdiga.
23 An abundance of food is in poor people's fields, but injustice sweeps it away.
Mycken spis är uti de fattigas åker; men somliga församla med orätt.
24 One who spares the rod hates his son, but one who loves him is careful to discipline him.
Den sitt ris spar, han hatar sitt barn; men den som det kärt hafver, han näpser det i tid.
25 The righteous one eats to the satisfying of his soul, but the belly of the wicked goes hungry.
Den rättfärdige äter, att hans själ må mätt varda; men de ogudaktigas buk hafver aldrig nog.
