Deuteronomy 4
1 Now therefore listen, O Israel, to the statutes and to the judgments, which I teach you, for to do them, that you may live, and go in and possess the land which the LORD God of your fathers gives you.
Och nu hör, Israel, de bud och rätter, som jag eder lärer, att I dem göra skolen, på det I män lefva, och inkomma, och intaga landet, som Herren edra fäders Gud eder gifver.
2 You shall not add to the word which I command you, neither shall you diminish anything from it, that you may keep the commandments of the LORD your God which I command you.
I skolen intet lägga dertill, som jag eder bjuder; och skolen ej heller taga der något ifrå; på det I mågen bevara Herrans edars Guds bud, som jag bjuder eder.
3 Your eyes have seen what the LORD did because of Baalpeor: for all the men that followed Baalpeor, the LORD your God has destroyed them from among you.
Edor ögon hafva sett hvad Herren gjort hafver med BaalPeor; ty alla de som efterföljde BaalPeor, dem hafver Herren din Gud förgjort ibland eder.
4 But you that did join to the LORD your God are alive every one of you this day.
Men I som höllen eder intill Herran edar Gud, I lefven alle på denna dag.
5 Behold, I have taught you statutes and judgments, even as the LORD my God commanded me, that you should do so in the land where you go to possess it.
Si, jag hafver lärt eder bud och rätter, såsom Herren min Gud mig budit hafver, att I så göra skolen i landet, der I inkommande varden till att intaga det.
6 Keep therefore and do them; for this is your wisdom and your understanding in the sight of the nations, which shall hear all these statutes, and say, Surely this great nation is a wise and understanding people.
Så behåller det nu, och görer det; ty så varder edor vishet och förstånd berömd för all folk, när de hörande varda all denna bud, så att de skola säga: Si, hvilket vist och förståndigt folk detta är, och ett härligit folk.
7 For what nation is there so great, who has God so near to them, as the LORD our God is in all things that we call on him for?
Ty hvad folk är så härligit, hvilko gudarna så nalkas, såsom Herren vår Gud, så ofta som vi åkalle honom?
8 And what nation is there so great, that has statutes and judgments so righteous as all this law, which I set before you this day?
Och hvar är något så härligit folk, som så rättfärdiga seder och bud hafver, såsom all denna lagen, som jag eder på denna dagen föregifver?
9 Only take heed to yourself, and keep your soul diligently, lest you forget the things which your eyes have seen, and lest they depart from your heart all the days of your life: but teach them your sons, and your sons’ sons;
Så förvara dig nu och dina själ granneliga, att du icke förgäter hvad för din ögon skedt är, och att det icke gånger utu dino hjerta i alla dina lifsdagar; och skall förkunna dinom barnom, och dinom barnabarnom,
10 Specially the day that you stood before the LORD your God in Horeb, when the LORD said to me, Gather me the people together, and I will make them hear my words, that they may learn to fear me all the days that they shall live on the earth, and that they may teach their children.
Den dagen, då du stod för Herranom dinom Gud vid berget Horeb, och Herren till mig sade: Församla mig folket, att jag skall låta dem höra min ord, och lära frukta mig i alla deras lifsdagar på jordene, och lära sin barn.
11 And you came near and stood under the mountain; and the mountain burned with fire to the middle of heaven, with darkness, clouds, and thick darkness.
Och I gingen fram, och stoden neder under berget, och berget brann halfväges upp till himmelen; och der var mörker, moln och töckna.
12 And the LORD spoke to you out of the middle of the fire: you heard the voice of the words, but saw no similitude; only you heard a voice.
Och Herren talade med eder midt utur elden; hans ords röst hörden I, men ingen liknelse sågen I, utan röstena.
13 And he declared to you his covenant, which he commanded you to perform, even ten commandments; and he wrote them on two tables of stone.
Och han förkunnade eder sitt förbund, det han eder böd att göra; nämliga de tio ord, och skref dem på två stentaflor.
14 And the LORD commanded me at that time to teach you statutes and judgments, that you might do them in the land where you go over to possess it.
Och Herren böd mig på samma tiden, att jag skulle lära eder bud och rätter, att I derefter göra skullen uti de lande, der I indragen till att intaga det.
15 Take you therefore good heed to yourselves; for you saw no manner of similitude on the day that the LORD spoke to you in Horeb out of the middle of the fire:
Så förvarer nu edra själar väl; ty I hafven ingen liknelse sett på den dagen, då Herren talade med eder utur elden på bergena Horeb;
16 Lest you corrupt yourselves, and make you a graven image, the similitude of any figure, the likeness of male or female,
På det I icke skolen förderfva eder och göra eder något beläte, det en man likt är eller qvinno;
17 The likeness of any beast that is on the earth, the likeness of any winged fowl that flies in the air,
Eller djure på jordene, eller fogle under himmelen;
18 The likeness of any thing that creeps on the ground, the likeness of any fish that is in the waters beneath the earth:
Eller matke, som kräker på jordene, eller fiske i vattnena under jordene;
19 And lest you lift up your eyes to heaven, and when you see the sun, and the moon, and the stars, even all the host of heaven, should be driven to worship them, and serve them, which the LORD your God has divided to all nations under the whole heaven.
Och att du icke heller upphäfver din ögon till himmelen, och ser solen, och månan, och stjernorna, hela himmelens här, och faller af, och tillbeder dem, och tjenar dem, hvilka Herren din Gud förskickat hafver allom folkom under hela himmelen.
20 But the LORD has taken you, and brought you forth out of the iron furnace, even out of Egypt, to be to him a people of inheritance, as you are this day.
Men eder hafver Herren upptagit, och fört eder utu jernugnen, nämliga utur Egypten, att I skullen vara hans arffolk, som det ock är i denna dag.
21 Furthermore the LORD was angry with me for your sakes, and swore that I should not go over Jordan, and that I should not go in to that good land, which the LORD your God gives you for an inheritance:
Och Herren vardt vred på mig för edra gerningars skull, så att han svor, att jag icke skulle komma öfver Jordanen, eller i det goda landet, som Herren din Gud dig till arfvedel gifva skall;
22 But I must die in this land, I must not go over Jordan: but you shall go over, and possess that good land.
Utan jag måste dö i detta land, och skall icke gå öfver Jordanen; men I skolen gå deröfver, och intaga det goda landet.
23 Take heed to yourselves, lest you forget the covenant of the LORD your God, which he made with you, and make you a graven image, or the likeness of any thing, which the LORD your God has forbidden you.
Så tager eder nu vara, att I Herrans edars Guds förbund icke förgäten, det han med eder gjort hafver; och icke görer beläte till någrahanda liknelse, såsom Herren din Gud dig budit hafver.
24 For the LORD your God is a consuming fire, even a jealous God.
Förty Herren din Gud är en frätande eld, och en nitälskande Gud.
25 When you shall beget children, and children’s children, and you shall have remained long in the land, and shall corrupt yourselves, and make a graven image, or the likeness of any thing, and shall do evil in the sight of the LORD your God, to provoke him to anger:
När I nu föden barn, och barnabarn, och bon på landena, och förderfven eder, och gören eder beläte till någrahanda liknelse, så att I gören illa för Herranom edrom Gud, och förtörnen honom;
26 I call heaven and earth to witness against you this day, that you shall soon utterly perish from off the land where you go over Jordan to possess it; you shall not prolong your days on it, but shall utterly be destroyed.
Så kallar jag i denna dag himmel och jord till vittne öfver eder, att I skolen snart förgås utaf landena, uti hvilket I ingån öfver Jordanen, till att intaga det. I skolen icke länge blifva deruti; utan skolen förgjorde varda;
27 And the LORD shall scatter you among the nations, and you shall be left few in number among the heathen, where the LORD shall lead you.
Och Herren skall förströ eder ibland folk, och I varden ett fögo folk qvart blifvande ibland Hedningarna, dit Herren eder drifvandes varder.
28 And there you shall serve gods, the work of men’s hands, wood and stone, which neither see, nor hear, nor eat, nor smell.
Der skall du tjena afgudom, som menniskohandaverk äro, stock och sten, hvilke hvarken se eller höra, eller äta, eller lukta.
29 But if from there you shall seek the LORD your God, you shall find him, if you seek him with all your heart and with all your soul.
Om du då der söker Herran din Gud, så skall du finna honom; om du söker honom af allo hjerta, och af allo själ.
30 When you are in tribulation, and all these things are come on you, even in the latter days, if you turn to the LORD your God, and shall be obedient to his voice;
När du bedröfvad varder, och dig all denna tingen uppåkomma i de yttersta dagar, så skall du vända dig till Herran din Gud, och skall höra hans röst;
31 (For the LORD your God is a merciful God; ) he will not forsake you, neither destroy you, nor forget the covenant of your fathers which he swore to them.
Förty Herren din Gud är en barmhertig Gud; han varder dig icke öfvergifvandes, eller förderfvandes; och skall han icke förgäta det förbund med dina fäder, som han dem svorit hafver.
32 For ask now of the days that are past, which were before you, since the day that God created man on the earth, and ask from the one side of heaven to the other, whether there has been any such thing as this great thing is, or has been heard like it?
Befråga efter förtiden, som för dig varit hafver, ifrå den dagen då Gud skop menniskona på jordene, ifrå den ena himmelens ända till den andra, om någon tid en sådana stor ting skedd, eller dess like någon tid hörd är;
33 Did ever people hear the voice of God speaking out of the middle of the fire, as you have heard, and live?
Att något folk hade hört Guds röst talandes utur elden, såsom du hört hafver, och likväl lefver?
34 Or has God assayed to go and take him a nation from the middle of another nation, by temptations, by signs, and by wonders, and by war, and by a mighty hand, and by a stretched out arm, and by great terrors, according to all that the LORD your God did for you in Egypt before your eyes?
Eller om Gud försökt hafver att ingå, och taga sig ett folk midt utur eno folke, genom frestelse, genom tecken, genom under, genom strid, och genom mägtiga hand, och genom uträcktan arm, och genom stora syner, såsom Herren edar Gud allt detta med eder gjort hafver, för din ögon uti Egypten?
35 To you it was showed, that you might know that the LORD he is God; there is none else beside him.
Du hafver sett det, på det du skall veta, att Herren är allena Gud, och ingen annan.
36 Out of heaven he made you to hear his voice, that he might instruct you: and on earth he showed you his great fire; and you heard his words out of the middle of the fire.
Af himmelen hafver han låtit dig höra sina röst, att han skulle lära dig; och på jordene hafver han låtit dig se sin stora eld, och utur elden hafver du hört hans ord;
37 And because he loved your fathers, therefore he chose their seed after them, and brought you out in his sight with his mighty power out of Egypt;
Derföre, att han dina fäder älskat, och deras säd efter dem utvalt hafver; och fört dig utur Egypten med sitt ansigte, genom sina stora magt;
38 To drive out nations from before you greater and mightier than you are, to bring you in, to give you their land for an inheritance, as it is this day.
På det han skulle för dig fördrifva stor folk, och starkare än du äst, och föra dig derin, och gifva dig deras land till arfvedel, såsom det tillstår i denna dag.
39 Know therefore this day, and consider it in your heart, that the LORD he is God in heaven above, and on the earth beneath: there is none else.
Så skall du nu veta i dag, och lägga det på hjertat, att Herren är en Gud, ofvan i himmelen, och nedre uppå jordene, och ingen annan;
40 You shall keep therefore his statutes, and his commandments, which I command you this day, that it may go well with you, and with your children after you, and that you may prolong your days on the earth, which the LORD your God gives you, for ever.
Att du håller hans rätter och bud, som jag i dag bjuder dig, så varder dig och dinom barnom efter dig väl gåendes, att ditt lif skall länge vara i landena, som Herren din Gud dig gifver evärdeliga.
41 Then Moses severed three cities on this side Jordan toward the sun rise;
Då afskiljde Mose tre städer hinsidon Jordan, österut;
42 That the slayer might flee thither, which should kill his neighbor unawares, and hated him not in times past; and that fleeing to one of these cities he might live:
Att dit fly skulle ho som sin nästa ihjälsloge med våda, och tillförene icke hade varit hans ovän; den skulle fly in uti en af de städer, på det han måtte blifva vid lif;
43 Namely, Bezer in the wilderness, in the plain country, of the Reubenites; and Ramoth in Gilead, of the Gadites; and Golan in Bashan, of the Manassites.
Bezer i öknene på den slättmarkene ibland de Rubeniter, och Ramoth i Gilead ibland de Gaditer, och Golan i Basan ibland de Manassiter.
44 And this is the law which Moses set before the children of Israel:
Detta är den lag, som Mose Israels barnom föregaf;
45 These are the testimonies, and the statutes, and the judgments, which Moses spoke to the children of Israel, after they came forth out of Egypt.
Och detta är vittnesbördet, och bud, och rätter, som Mose sade Israels barnom, då de utur Egypten dragne voro;
46 On this side Jordan, in the valley over against Bethpeor, in the land of Sihon king of the Amorites, who dwelled at Heshbon, whom Moses and the children of Israel smote, after they were come forth out of Egypt:
Hinsidon Jordan uti den dalenom in mot Peors hus, uti Sihons lande, de Amoreers Konungs, som i Hesbon bodde, hvilken Mose och Israels barn slogo, då de utur Egypten komne voro,
47 And they possessed his land, and the land of Og king of Bashan, two kings of the Amorites, which were on this side Jordan toward the sun rise;
Och togo hans land in; dertill Ogs land, Konungens i Basan, de två Amoreers Konungars, som på hinsidon Jordan voro, österut;
48 From Aroer, which is by the bank of the river Arnon, even to mount Sion, which is Hermon,
Ifrån Aroer, hvilken på den bäckens strand vid Arnon ligger, intill berget Sion, det är Hermon;
49 And all the plain on this side Jordan eastward, even to the sea of the plain, under the springs of Pisgah.
Och allt släta landet hinsidon Jordan, österut, allt intill hafvet, på slättene, nedanför berget Pisga.
