Proverbs 17
1 Better is a dry morsell, if peace be with it, then an house full of sacrifices with strife.
En torr bete, der man låter sig med nöja, är bättre än ett fullt visthus med träto.
2 A discrete seruant shall haue rule ouer a lewde sonne, and hee shall deuide the heritage among the brethren.
En klok tjenare skall råda öfver snöplig barn, och skall utskifta arfvet emellan bröder.
3 As is the fining pot for siluer, and the fornace for golde, so the Lord trieth the heartes.
Såsom elden pröfvar silfret, och ugnen guld, alltså pröfvar Herren hjertan.
4 The wicked giueth heed to false lippes, and a lyer hearkeneth to the naughtie tongue.
En ond menniska aktar uppå onda munnar, och en falsk menniska hörer gerna en skadelig tungo.
5 Hee that mocketh the poore, reprocheth him, that made him: and he that reioyceth at destruction, shall not be vnpunished.
Den som den fattiga bespottar, han försmäder hans skapare; och den som gläder sig af annars ofärd, han skall icke ostraffad blifva.
6 Childres children are the crowne of the elders: and the glory of ye children are their fathers.
De gamlas krona äro barnabarn, och barnas ära äro deras fäder.
7 Hie talke becommeth not a foole, much lesse a lying talke a prince.
Det står icke en dåra väl att tala om hög ting, mycket mindre en Första, att han gerna ljuger.
8 A rewarde is as a stone pleasant in the eyes of them that haue it: it prospereth, whithersoeuer it turneth.
Gåfva är en ädelsten; hvart man henne bär, så främjar hon väl.
9 Hee that couereth a transgression, seeketh loue: but hee that repeateth a matter, separateth the prince.
Den som synd skyler, han förskaffar vänskap; men den som sakena röjer, han gör Förstar oens.
10 A reproofe entereth more into him that hath vnderstanding, then an hundreth stripes into a foole.
Ord förskräcka mer en förståndigan, än hundrade hugg en dåra.
11 A sedicious person seeketh onely euill, and a cruel messenger shall be sent against him.
Ett bittert hjerta söker efter att göra skada; men en grufvelig ängel skall komma öfver honom.
12 It is better for a man to meete a beare robbed of her whelpes, then a foole in his follie.
Bättre är möta en björn, den ungarna borttagne äro, än enom dåra i hans galenskap.
13 He that rewardeth euil for good, euil shall not depart from his house.
Den som vedergäller godt med ondo, af hans hus skall det onda icke återvända.
14 The beginning of strife is as one that openeth the waters: therefore or the contention be medled with, leaue off.
Begynnelse till träto är såsom ett vatten, det sig utskär; haf alltså du kif fördrag, förr än du der inmängd varder.
15 He that iustifieth the wicked, and he that condemneth the iust, euen they both are abomination to the Lord.
Den som den ogudaktiga dömer godan, och den som fördömer den rättfärdiga, de äro både Herranom en styggelse.
16 Wherefore is there a price in the hand of the foole to get wisdome, and he hath none heart?
Hvad skall en dåre med penningar i handene, efter han icke hafver hjerta till att köpa vishet?
17 A friende loueth at all times: and a brother is borne for aduersitie.
En vän älskar alltid, och en broder varder rönt i nödene.
18 A man destitute of vnderstanding, toucheth the hande, and becommeth suretie for his neighbour.
Det är en dåre, som handena räcker, och går i borgan för sin nästa.
19 He loueth transgression, that loueth strife: and he that exalteth his gate, seeketh destruction.
Den som kif älskar, han älskar synd; och den sina dörr höga gör, han far efter olycko.
20 The froward heart findeth no good: and he that hath a naughtie tongue, shall fall into euill.
Ett vrångt hjerta finner intet godt; och den som en ond tungo hafver, han faller i olycko.
21 He that begetteth a foole, getteth himselfe sorow, and the father of a foole can haue no ioy.
En dåre gör sig sjelf sorg, och en dåras fader hafver ingen glädje.
22 A ioyfull heart causeth good health: but a sorowfull minde dryeth the bones.
Ett gladt hjerta gör lifvet lustigt; men ett bedröfvadt sinne uttorkar benen.
23 A wicked man taketh a gift out of the bosome to wrest the wayes of iudgement.
Den ogudaktige tager gerna hemliga gåfvor, till att böja rättsens väg.
24 Wisdome is in the face of him that hath vnderstanding: but the eyes of a foole are in the corners of the world.
En förståndig man bär sig visliga åt; en dåre kastar ögonen hit och dit.
25 A foolish sonne is a griefe vnto his father, and a heauines to her that bare him.
En galen son är sins faders grämelse, och sine modets bedröfvelse, den honom födt hafver.
26 Surely it is not good to condemne the iust, nor that ye princes should smite such for equitie.
Det är icke godt att man oförrättar den rättfärdiga, eller att man slår Förstan, som rätt regerar.
27 Hee that hath knowledge, spareth his wordes, and a man of vnderstanding is of an excellent spirit.
En förnumstig man hafver hof med sitt tal, och en förståndig man håller sin anda.
28 Euen a foole (when he holdeth his peace) is counted wise, and hee that stoppeth his lips, prudent.
Om en dåre tigde, vorde han ock vis räknad, och förståndig, om han munnen tillhölle.
