Genesis 25

1 And Abraam again took a wife, whose name was Chettura.

Abraham tog åter ena hustru, hon het Ketura.

2 And she bore to him Zombran, and Jezan, and Madal, and Madiam, and Jesboc, and Soie.

Hon födde honom Simran och Jacksan, Medan och Midian, Jisbak och Suah.

3 And Jezan begot Saba and Dedan. And the sons of Dedan were the Assurians and the Latusians, and Laomim.

Men Jacksan födde Seba och Dedan. Dedans barn voro Assurim, Letusim och Leummim.

4 And the sons of Madiam [were] Gephar and Aphir, and Enoch, and Abeida, and Eldaga; all these were sons of Chettura.

Midians barn voro Epha, Epher, Hanoch, Abida och Eldaa; desse äro alle Ketura barn.

5 But Abraam gave all his possessions to Isaac his son.

Men Abraham gaf allt sitt gods Isaac.

6 But to the sons of his concubines Abraam gave gifts, and he sent them away from his son Isaac, while he was yet living, to the east into the country of the east.

Men de barnen, som han hade af frillorna, gaf han skänker, och lät dem fara ifrå sin son Isaac, medan han än lefde, öster ut i österlanden.

7 And these [were] the years of the days of the life of Abraam as many as he lived, a hundred and seventy-five years.

Men Abrahams ålder, som han lefde, var hundrade fem och sjutio år.

8 And Abraam failing died in a good old age, an old man and full of days, and was added to his people.

Och blef sjuk, och dödde i en rolig ålder, då han af ålder och lefvande mätter var; och vardt samlad till sitt folk.

9 And Isaac and Ismael his sons buried him in the double cave, in the field of Ephron the son of Saar the Chettite, which is over against Mambre:

Och honom begrofvo hans söner, Isaac och Ismael, i den dubbelkulone, på Ephrons åker, Zoars Hetheens sons, som ligger emot Mamre;

10 [even] the field and the cave which Abraam bought of the sons of Chet; there they buried Abraam and Sarrha his wife.

I den markene, som Abraham köpt hade af Hets barnom: Der är Abraham begrafven med Sara sine hustru.

11 And it came to pass after Abraam was dead, that God blessed Isaac his son, and Isaac dwelt by the well of the vision.

Och efter Abrahams död välsignade Gud hans son Isaac; och han bodde vid den brunnen, som kallades dens lefvandes och seendes.

12 And these [are] the generations of Ismael the son of Abraam, whom Agar the Egyptian the hand-maid of Sarrha bore to Abraam.

Detta är Ismaels Abrahams sons slägt, som Hagar, Saras tjensteqvinna af Egypten, födde honom.

13 And these [are] the names of the sons of Ismael, according to the names of their generations. The firstborn of Ismael, Nabaioth, and Kedar, and Nabdeel, and Massam,

Och detta är Ismaels barns namn, der deras slägte hafva namn af: Ismaels förste son Nebajoth, Kedar, Adbeel, Mibsam,

14 and Masma, and Duma, and Masse,

Misma, Duma, Massa,

15 and Choddan, and Thaeman, and Jetur, and Naphes, and Kedma.

Hadar, Thema, Jethur, Naphis och Kedma.

16 These [are] the sons of Ismael, and these are their names in their tents and in their dwellings, twelve princes according to their nations.

Desse äro Ismaels barn med deras namn, i deras byar och städer, tolf förstar.

17 And these [are] the years of the life of Ismael, a hundred and thirty-seven years; and he failed and died, and was added to his fathers.

Och detta är Ismaels ålder, hundrade och sju och tretio år; och han vardt sjuk och dödde, och vardt samkad intill sitt folk.

18 And he dwelt from Evilat to Sur, which is opposite Egypt, until one comes to the Assyrians; he dwelt in the presence of all his brethren.

Men han bodde ifrå Hevila in till Zur emot Egypten, när man går till Assyrien; och satte sig emot alla sina bröder.

19 And these [are] the generations of Isaac the son of Abraam.

Detta är Isaacs Abrahams sons slägte: Abraham födde Isaac.

20 Abraam begot Isaac. And Isaac was forty years old when he took to wife Rebecca, daughter of Bathuel the Syrian, out of Syrian Mesopotamia, sister of Laban the Syrian.

Men Isaac var fyratio år gammal, då han tog Rebecka till hustru, Bethuels Syrens af Mesopotamien dotter, Labans Syrens syster.

21 And Isaac prayed the Lord concerning Rebecca his wife, because she was barren; and the Lord heard him, and his wife Rebecca conceived in her womb.

Men Isaac bad Herran för sine hustru, ty hon var ofruktsam; och Herren hörde honom, och Rebecka hans hustru vardt hafvande.

22 And the babes leaped within her; and she said, If it will be so with me, why is this to me? And she went to enquire of the Lord.

Och barnen stötte sig med hvarannan i hennes lif. Då sade hon: Efter mig skulle så gå, hvi är jag då vorden hafvandes? Och gick bort till att fråga Herran.

23 And the Lord said to her, There are two nations in thy womb, and two peoples shall be separated from thy belly, and one people shall excel the other, and the elder shall serve the younger.

Och Herran sade till henne: Tu folk äro i dino lifve, och tveggehanda folk skola skiljas utaf dino lifve: Och det ena folket skall öfvervinna det andra, och den större skall tjena den mindre.

24 And the days were fulfilled that she should be delivered, and she had twins in her womb.

Då nu tiden kom att hon föda skulle, si, då voro tvillingar i hennes lifve.

25 And the first came out red, hairy all over like a skin; and she called his name Esau.

Den förste, som utkom, var röd och luden som ett skin: Och de kallade honom Esau.

26 And after this came forth his brother, and his hand took hold of the heel of Esau; and she called his name Jacob. And Isaac was sixty years old when Rebecca bore them.

Straxt derefter kom hans broder ut, han höll med sine hand i Esau fotablad, och de kallade honom Jacob: Sextio år gammal var Isaac, då de vordo födde.

27 And the lads grew, and Esau was a man skilled in hunting, dwelling in the country, and Jacob a simple man, dwelling in a house.

Och då drängarne vordo store, vardt Esau en jägare och en åkerman; men Jacob en from man, och bodde i tjäll.

28 And Isaac loved Esau, because his venison was his food, but Rebecca loved Jacob.

Och Isaac hade Esau kär, ty han plägade äta af hans vede; men Rebecka hade Jacob kär.

29 And Jacob cooked pottage, and Esau came from the plain, fainting.

Och Jacob kokade en rätt; då kom Esau af markene, och var trötter;

30 And Esau said to Jacob, Let me taste of that red pottage, because I am fainting; therefore his name was called Edom.

Och sade till Jacob: Gif mig äta af denna röda rättenom, ty jag är trötter: Deraf heter han Edom.

31 And Jacob said to Esau, Sell me this day thy birthright.

Men Jacob sade: Sälj mig i dag din förstfödslorätt.

32 And Esau said, Behold, I am going to die, and for what good does this birthright [belong] to me?

Esau svarade: Si, jag måste dock dö: Hvad varder mig den förstfödslorätten nyttig?

33 And Jacob said to him, Swear to me this day; and he swore to him; and Esau sold his birthright to Jacob.

Jacob sade: Så svär mig i dag. Och han svor honom: Och sålde så Jacob sin förstfödslorätt.

34 And Jacob gave bread to Esau, and pottage of lentiles; and he ate and drank, and he arose and departed; so Esau slighted his birthright.

Då gaf Jacob honom bröd och den grynvällingen, och han åt och drack, och stod upp, och gick dädan. Och så föraktade Esau sin förstfödslorätt.