Psalmen 116
1 Halleluja! Ik heb Jahweh lief, Want Hij hoort naar mijn smeken!
Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;
2 Hij luisterde naar mij, toen ik riep
Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.
3 En de strikken des doods mij omknelden; Toen doodsangst mij kwelde, Nood en jammer mij troffen. (Sheol h7585)
Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)
4 Ik riep de Naam van Jahweh aan: "Ach, Jahweh, spaar toch mijn leven!"
Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.
5 En Jahweh was genadig en trouw, Onze God vol ontferming:
Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.
6 Jahweh waakt over de zwakken; Ik was uitgeput, maar Jahweh heeft mij gered!
Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.
7 Wees dan gelaten, mijn ziel; Want Jahweh blijft voor u zorgen:
Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.
8 Hij heeft mij gered van de dood, Mijn ogen van tranen, mijn voeten van stoten;
Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.
9 Nog mag ik voor Jahweh’s aanschijn wandelen In de landen der levenden!
Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.
10 Ik blijf dus vertrouwen, al roep ik ook uit: "Ik ben diep ongelukkig!"
Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.
11 Al zou ik in mijn ellende ook zeggen: "Er is geen mens te vertrouwen!"
Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.
12 Hoe zal ik Jahweh kunnen vergelden Al het goede, dat Hij mij deed?
Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?
13 De kelk der redding hef ik omhoog, En roep de Naam van Jahweh aan;
Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.
14 Ik zal mijn gelofte aan Jahweh volbrengen Ten overstaan van heel het volk:
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.
15 Want te duur was in de ogen van Jahweh De dood zijner vromen.
Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.
16 Ach Jahweh, ik ben maar uw knecht, de zoon van uw dienstmaagd, Toch hebt Gij mijn boeien verbroken:
O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.
17 Ik breng U dan een offer van dank, En roep de Naam van Jahweh aan,
Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;
19 In de voorhoven van Jahweh’s huis, Binnen uw muren, Jerusalem!
Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.
