< Ayub 21 >

1 Eka Ayub nodwoko niya,
Job svarade och sade:
2 “Chikuru itu mondo uwinj wechena; yie utimna ngʼwono mondo uwinja.
Hörer dock till min ord, och låter säga eder;
3 An bende miyauru thuolo mondo awuo, to ka asetieko wuoyo, to udhi nyime gijara.
Hafver tålamod med mig, att jag ock må tala; och görer sedan spott af mig.
4 “Uparo ni aywagora ne dhano? En angʼo ma dimi abed mos?
Månn jag handla med en mennisko, att min ande icke skulle härutinnan ångse varda?
5 Rangauru ane ka ok dubwogi; kendo ka ok dumak dhou ka uhum.
Vänder eder hit till mig; I skolen förundra eder, och måsten lägga handena på munnen.
6 Ka aparo kuom kaka achal, to angʼengʼ angʼengʼa; kendo denda duto tetni.
När jag tänker deruppå, så förskräckes jag; och ett bäfvande kommer uppå mitt kött.
7 Angʼo momiyo joma timbegi richo ngima angima, angʼo momiyo gidak amingʼa, kendo tekregi osiko medore ameda?
Hvi lefva då de ogudaktige, varda gamle, och växa till i ägodelar?
8 Nyithindgi dongo maber mi bed gi keregi e diergi kendo nyikwagi bende nyaa ka pod gingima.
Deras säd är säker omkring dem, och deras afföda är när dem.
9 Miechgi oriti maber maonge gima bwogogi; kendo kum mar Nyasaye onge kuomgi.
Deras hus hafver frid för räddhåga, och Guds ris är icke öfver dem.
10 Rwethgi koluwo dhok mamon to nyaka nywol; dhogegi nywolo nyiroye madongo duto kendo onge minywolo kobwogi.
Deras oxa släpper man till, ock missgår icke; deras ko kalfvar, och är icke ofruktsam.
11 Nyithindgi wuotho kanyakla ka jamni; to nyithindgi matindo giro ka nyiroye.
Deras unga barn gå ut såsom en hjord, och deras barn springa.
12 Giwer ka gigoyo oyieke gi asili; kendo gimiel ka gigoyo orutu.
De fröjda sig med trummor och harpor, och äro glade med pipande;
13 Piny dhi kodgi maber higa ka higa, kendo githo ka gin gi kwe. (Sheol h7585)
De varda gamle med göda dagar, och förskräckas som nogast ett ögnablick för helvetet; (Sheol h7585)
14 To gingʼanyone Nyasaye kagiwacho niya, ‘Wewa mos!’ Waonge gi gombo moro amora mar ngʼeyo yoreni.
De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss; vi vilje intet veta af dina vägar;
15 Jehova Nyasaye Maratego to en ngʼa, ma dwatine? Koso en ohala mane mwabiro yudo kwalame?
Ho är den Allsmägtige, att vi honom tjena skole? Eller hvad kan det båta oss, om vi löpe emot honom?
16 Kata kamano mwandugigo ok giyudo gi tekregi giwegi, emomiyo apogora mabor gi pach joma richogo.
Men si, deras ägodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne vara långt ifrå mig.
17 “To kata kamano, donge joricho manok ema tho piyo? Donge ji matin kuomgi kende ema masira mako; ma en masira ma mirimb Nyasaye ema okelo?
Huru varder de ogudaktigas lykta utsläckt; och deras förderf kommer öfver dem? Han skall utskifta jämmer i sine vrede.
18 Bende gi chalo gi lum ma yamo yiengo, kata gi mihudhi ma yamo tero?
De skola varda såsom strå för vädret, och såsom agnar, hvilka stormen bortförer.
19 Wachore ni Nyasaye kano kum monego okumgo ngʼato ne yawuote. An to awacho ni ber moloyo ka Nyasaye okumo jaketho owuon, mondo eka ngʼama oketho opuonjre.
Gud förvarar hans barnom bedröfvelse; när han skall löna honom, då skall man förnimmat,
20 Ber mondo one chandruok ma en owuon ema okelo; kendo mondo orom gi Jehova Nyasaye Maratego.
Hans ögon skola se hans förderf, och af dens Allsmägtigas vrede skall han dricka.
21 Nimar ok lichne kata ka otho moweyo joge ka giko ndalo mar ngimane ochopo.
Ty ho skall hafva behag till hans hus efter honom? Och hans månaders tal skall näppliga halft blifva.
22 “Bende nitiere ngʼama nyalo ngʼadone Nyasaye rieko, ka en owuon ema ongʼado bura nyaka ne joma ni malo mogik?
Ho vill lära Gud, den ock dömer de höga?
23 Ngʼat moro tho ka pod otegno kodak maber kendo owinjo maber chuth,
Denne dör frisk och helbregda, rik och säll.
24 ka dende orito maber, kendo chokene otegno.
Hans mjölkekar äro full med mjölk, och hans ben varda full med märg.
25 To ngʼat machielo to tho ka chunye opongʼ gi lit, ma ok oneno ber moro amora e ngimane duto.
Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
26 Kata kamano giduto iyikogi machalre e lowo kendo kute nur kuomgi machalre.
Och de ligga tillhopa med hvarannan i jordene, och matkar öfvertäcka dem.
27 “Angʼeyo maber gik ma uparo, angʼeyo gik muchano e chunyu mondo ukinyago.
Si, jag känner väl edra tankar, och edor vrånga anslag emot mig.
28 Uwacho niya, ‘Dak koro wane od ruodheno, hembe mane joma richo odakiego koro ere?’
Ty I sägen: Hvar är Förstans hus? Och hvar äro hyddorna, der de ogudaktige bodde?
29 To donge usepenjoe joma osedak amingʼa? Pod ok uyudo konyruok kuom weche ma gisebedo ka ginyisou,
Talen I dock derom såsom meniga folket; och veten icke hvad de andras väsende betyder?
30 ni ngʼama rach tony ka masira obiro kendo ni iresega chiengʼ mirima?
Ty den onde varder behållen intill förderfvelsens dag, och intill vredenes dag blifver han.
31 En ngʼa makwere e wangʼe koketho? Koso ngʼa machule kuom gima osetimo?
Ho vill säga hvad han förtjenar, när man det utvärtes anser? Ho vill vedergälla honom hvad han gör?
32 Chiengʼ ma iyike e liel to liende irito maber.
Men han varder bortdragen till grafvena, och man vaktar efter honom i högomen.
33 Sa ma idhi yike to ji duto kowe, kendo lowo lwar kuome mos.
Bäckaslem behagar honom väl, och alla menniskor varda dragna efter honom; och uppå dem, som för honom varit hafva, är intet tal.
34 “Ka en kamano, to kara koro ere tiende hoya gi wecheu manonogo? Onge adiera kata achiel modongʼ kuom dwokougo, makmana miriambo lilo!”
Huru trösten I mig så fåfängt, och edor svar finnas dock orätt?

< Ayub 21 >