< Salme 125 >

1 (Sang til Festrejserne.) De der stoler På HERREN, er som Zions bjerg, der aldrig i evighed rokkes.
Dagiti agtaltalek kenni Yahweh ket kasda la iti Bantay Sion, saan a magunggon, agtalinaed iti agnanayon.
2 Jerusalem ligger hegnet af Bjerge; og HERREN hegner sit Folk fra nu og til evig Tid:
Kas kadagiti bantay a naipalawlaw iti Jerusalem, kasta met a linawlaw ni Yahweh dagiti tattaona ita ken iti agnanayon.
3 Han lader ej Gudløsheds Herskerskerstav tynge retfærdiges Lod, at retfærdige ikke skal udrække Hånden til Uret.
Saan a rumbeng nga agturay ti setro ti kinadangkes iti daga dagiti nalinteg. Amangan no aramiden ti nalinteg iti dakes.
4 HERRE, vær god mod de gode, de oprigtige af Hjertet;
O Yahweh, agaramidka iti naimbag kadagiti naimbag ken kadagiti nalinteg ti pusoda.
5 men dem, der slår ind på krogveje, dem bortdrive HERREN tillige med Udådsmænd. Fred over Israel!
Ngem no kadagiti agbaw-ing nga agturong kadagiti nakillo a dalanda, iyadayunto ida ni Yahweh a kaduada dagiti managdakdakes. Adda koma iti kappia iti Israel.

< Salme 125 >