Salme 122

1 (Sang til Festrejserne. Af David.) Jeg frydede mig, da de sagde til mig: "Vi drager til HERRENs Hus!"

En visa Davids i högre choren. Jag glädes i det mig sagdt är, att vi skole gå in uti Herrans hus;

2 Så står vore Fødder da i dine Porte, Jerusalem,

Och att våre fötter skola stå i dinom portom, Jerusalem.

3 Jerusalem bygget som Staden, hvor Folket samles;

Jerusalem är bygdt, att det skall vara en stad, der man tillsammankomma skall;

4 thi did op drager Stammerne, HERRENs Stammer en Vedtægt for Israel om at prise HERRENs Navn.

Dit slägterna uppgå skola, nämliga Herrans slägter, till att predika Israels folke, till att tacka Herrans Namne.

5 Thi der står Dommersæder, Sæder for Davids Hus.

Ty der äro satte stolar till doms, Davids hus stolar.

6 Bed om Jerusalems Fred! Ro finde de, der elsker dig!

Önsker Jerusalem lycko; dem gånge väl, som dig älska.

7 Der råde Fred på din Mur, Tryghed i dine Borge!

Frid vare innan dina murar, och lycka i dina palats.

8 For Brødres og Frænders Skyld vil jeg ønske dig Fred,

För mina bröders och fränders skull vill jag dig frid önska.

9 for Herren vor Guds hus's skyld vil jeg søge dit bedste.

För Herrans vår Guds hus skull vill jag ditt bästa söka.