Ordsprogene 20

1 En Spotter er Vinen, stærk Drik slår sig løs, og ingen, som raver deraf, er viis.

Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.

2 Som Løvebrøl er Rædslen, en Konge vækker, at vække hans Vrede er at vove sit Liv.

Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.

3 Mands Ære er det at undgå Trætte, men alle Tåber vil Strid.

Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.

4 Om Efteråret pløjer den lade ikke, han søger i Høst, men finder intet.

För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.

5 Råd i Mands Hjerte er dybe Vande, men Mand med Indsigt drager det op.

Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.

6 Mangen kaldes en velvillig Mand, men hvem kan finde en trofast Mand?

Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?

7 Retfærdig er den, som lydefrit vandrer, hans Sønner får Lykke efter ham.

En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.

8 Kongen, der sidder i Dommersædet, sigter alt ondt med sit Blik.

En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.

9 Hvo kan sige: "Jeg rensed mit Hjerte, og jeg er ren for Synd!"

Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?

10 To Slags Vægt og to Slags Mål, begge Dele er HERREN en Gru.

Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.

11 Selv Drengen kendes på det, han gør, om han er ren og ret hans Færd.

Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.

12 Øret, der hører, og Øjet, der ser, HERREN skabte dem begge.

Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.

13 Elsk ikke Søvn, at du ej bliver fattig, luk Øjnene op og bliv mæt.

Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.

14 Køberen siger: "Usselt, usselt!" men skryder af Handelen, når han går bort.

Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.

15 Har man end Guld og Perler i Mængde, kosteligst Smykke er Kundskabslæber.

Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.

16 Tag hans Klæder, han borged for en anden, pant ham for fremmedes Skyld!

Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.

17 Sødt smager Løgnens Brød, bagefter fyldes Munden med Grus.

Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.

18 Planer, der lægges ved Rådslagning, lykkes; før Krig efter modent Overlæg!

Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.

19 Bagtaleren røber, hvad ham er betroet, hav ej med en åbenmundet at gøre!

Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.

20 Den, der bander Fader og Moder, i Bælgmørke går hans Lampe ud.

Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.

21 Først haster man efter en Arv, men til sidst velsignes den ikke.

Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.

22 Sig ikke: "Ondt vil jeg gengælde!" Bi på HERREN, så hjælper han dig.

Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.

23 To Slags Lodder er HERREN en Gru, det er ikke godt, at Vægten er falsk.

Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.

24 Fra HERREN er Mands Fjed, hvor kan et Menneske fatte sin Skæbne!

Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?

25 Det er farligt at sige tankeløst: "Helligt!" og først efter Løftet tænke sig om.

Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.

26 Viis Konge sigter de gudløse, lader Tærskehjul gå over dem.

En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.

27 Menneskets Ånd er en HERRENs Lampe, den ransager alle hans indres Kamre.

Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.

28 Godhed og Troskab vogter Kongen, han støtter sin Trone ved Retfærd.

Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.

29 Unges Stolthed er deres Styrke, gamles Smykke er grånet Hår.

Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.

30 Blodige Strimer renser den onde og Hug hans Indres Kamre.

Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.