Palungha Lok 14
1 Palungha nongpata loe a ohhaih im to sak; toe kamthu nongpata loe a im to a phraek.
Genom visa qvinnor varder huset bygdt; men en galen bryter det neder med sina åthäfvor.
2 Angraeng zii kami loe katoeng loklam ah caeh; toe loklam amkhraeng kami loe Angraeng to khet patoek tihhaih ih ni.
Den som Herran fruktar, han går på rätta vägen; men den honom föraktar, han viker af hans väg.
3 Kamthu ih pakha loe amoekhaih quiboeng ah oh; toe palungha kami ih pahni mah loe nihcae to pahlong tih.
Dårar tala tyranniskt; men de vise bevara sin mun.
4 Maitaw om ai ahmuen ih maitaw okduk loe cai pin; toe maitaw ih tha hoiah cang to a hak mangh.
Der icke oxar äro, der är krubban ren; men der oxen hafver nog skaffa, der är nog inkommande.
5 Oep kaom hnukung loe kaminawk to aling ai; toe amsawn hnukung loe lok amlai.
Ett troget vittne ljuger icke; men ett falskt vittne talar dristeliga lögn.
6 Minawk hnaphnae kami loe palunghahaih to pakrong, toe hnu ai; toe panoekhaih tawn kami hanah loe palungha zoidaek.
Bespottaren söker vishet, och finner henne intet; men dem förståndiga är vishet lätt.
7 Anih ih pahni ah palunghahaih om ai tiah na panoek nahaeloe, kamthu to om taak duem ah.
Kommer du till en dåra, der finner du icke ett förnumstigt ord.
8 Palungha kami loe a caehhaih loklam to palunghahaih hoiah poek; toe kamthu ih amthuhaih loe alinghaih ah oh.
Det är dens klokas vishet, att han aktar uppå sin väg; men det är ens dåras galenskap, att det är alltsammans bedrägeri med honom.
9 Kamthu loe zaehaih to tiah doeh sah ai; toe katoeng kaminawk khaeah loe tahmenhaih to oh.
De dårar drifva deras gabberi med syndene; men de fromme hafva lust till de fromma.
10 Palung mah palungsethaih to panoek; mi mah doeh angmah anghoehaih to minawk han paek thai ai.
När hjertat sörjandes är, så hjelper ingen utvärtes glädje.
11 Kasae kami ih im loe amro tih; toe katoeng kami ih kahni im loe aquih tacawt tih.
De ogudaktigas hus varder förgjordt; men de frommas hydda skall grönskas.
12 Kami maeto khaeah katoeng loklam maeto baktiah amtueng pae; toe boenghaih ah loe duekhaih loklam ah oh.
Mångom behagar en väg väl; men på ändalyktene leder han honom till döden.
13 Palungsethaih amtueng han ai ah pahnui kami doeh om tih; anghoehaih doeh palungsethaih hoiah boeng thaih.
Efter löje kommer sorg, och änden på glädjene är ångest.
14 Hnuk angnawn kami loe a tok sakhaih atho to hnu tih; toe kahoih kami loe a sak ih hmuen baktih toengah tangqum to hnu tih.
Ene lösaktiga mennisko varder gåendes såsom han handlar; men en from man skall vara öfver honom.
15 Poek tawn ai kami loe minawk mah thuih ih loknawk boih to tang; toe palungha kami loe a caehhaih loklam to kahoih ah poek.
En fåkunnig man tror hvart ord; men en förståndig man aktar på sin gång.
16 Palungha kami loe Angraeng to zit moe, sethaih to cawn taak; toe kamthu loe poekham moe misahoih.
En vis man hafver fruktan, och flyr det arga; men en dåre söker fram dristeliga.
17 Poek amthueng kami loe amthuhaih hoiah toksak; kahoih ai hmuen sak pacaeng kami loe minawk mah hnuma tih.
En otålig menniska gör galen ting; men en försigtig man hatar det.
18 Poekhaih tawn ai kami loe amthuhaih to qawk ah toep; toe palungha kaminawk loe palunghahaih lumuek to angmuek o.
De flåkote handla ovarliga; men det är de förståndigas krona, att de varliga handla.
19 Kahoih ai kami loe katoeng kami hmaa ah angam sut tih; kasae kami doeh katoeng kami ih khongkha taengah angam sut tih.
De onde måste buga för de goda, och de ogudaktige uti dens rättfärdigas portom.
20 Amtang kami loe a imtaeng kami mah doeh hnukma; toe angraeng loe ampui tawn mangh.
En fattigan hatar ock hans näste; men de rike hafva många vänner.
21 Kami zae loe a imtaeng kami to khet patoek; toe kamtang tahmen kami loe tahamhoih.
Syndaren föraktar sin nästa; men säll är den som förbarmar sig öfver den elända.
22 Sethaih poek kaminawk loe loklam caeh pazae o boeh na ai maw? Toe kahoih hmuen poek kaminawk loe amlunghaih hoi oepthohhaih to hnuk o.
De som med illfundighet umgå, dem skall det fela; men der som godt tänka, dem skall trohet och godhet vederfaras.
23 Toksakhaih boih ah toksakhaih atho to oh; toe lok khue thui kami loe amtang tih.
Der man arbetar, der är nog; men der man umgår med ordom, der är fattigdom.
24 Palungha kaminawk ih angraenghaih loe angmacae ih sui lumuek ah oh; toe kamthunawk amthuhaih mah loe amthuhaih to tacawtsak aep.
Dem visom är deras rikedom en krona; men de dårars galenskap blifver galenskap.
25 Tangtang hnukung mah loe hinghaih to pahlong; toe amsawn hnukung ah kaom kami loe amsawnlok to thuih.
Ett troget vittne friar lifvet; men ett falskt vittne bedrager.
26 Angraeng zii kami loe kacak oephaih to tawn ueloe, a caanawk abuephaih ahmuen doeh tawn tih.
Den som Herran fruktar, han hafver ett tryggt fäste, och hans barn varda också beskärmad.
27 Angraeng zithaih loe hinghaih tuipuek ah oh moe, duekhaih dongh thung hoiah loisakkung ah oh.
Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
28 Kami pop prae thungah loe siangpahrang lensawkhaih to cak; toe kami tamsi prae ah loe siangpahrang amrohaih ah oh.
Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
29 Panoekhaih kathuk kami loe palungsawk; toe poek amthueng kami loe amthuhaih to amtuengsak.
Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
30 Poekhoih palung mah taksa to ngantuisak; toe uthaih mah loe huhong to hmawnsak.
Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
31 Kamtang pacaekthlaek kami loe angmah Sahkung to ni pacaekthlaek; toe Sithaw khingya kami loe kamtang nuiah palungnathaih to tawnh.
Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
32 Kasae kami loe a sethaih mah kraksak tathuk; toe katoeng kami loe duek naah doeh oephaih to tawnh.
Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
33 Palungha kami ih palung thungah palunghahaih to oh; toe kamthu ih palung thungah kaom hmuen loe amtueng phaeng.
Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.
34 Toenghaih mah prae kaminawk to sangsak tahang; toe zaehaih loe kami boih kasaethuihaih ah oh.
Rättfärdighet upphöjer ett folk; men synd är folkets förderf.
35 Siangpahrang loe palungha tamna nuiah anghoe; toe azatsak thaih tamna loe angraeng to palungphuisak.
En klok tjenare behagar Konungenom väl; men en skamlig tjenare lider han icke.
