< Y Salmo Sija 147 >

1 FANMANALABA jamyo as Jeova: sa mauleg na utacantaye alabansa sija gui Yuusta; sa magof este; ya y alabansa respetao.
Lofver Herran; ty att lofva vår Gud är en kostelig ting; det lofvet är ljufligit och dägeligit.
2 Si Jeova jumajatsa Jerusalem: ja fandadaña y manmayute juyong guiya Israel.
Herren bygger Jerusalem, och sammanhemtar de fördrefna i Israel.
3 Janafanjomlo y manmayulang na corason, ya jabee y chetnotñija.
Han helar dem som ett förkrossadt hjerta hafva, och förbinder deras sveda.
4 Jasangan y numeron y pution sija; jafanaan todo sija ni y naanñija.
Han räknar stjernorna, och nämner dem alla vid namn.
5 Dangculo y Yuusta, yan matatnga gui ninasiña; tiningoña taeuttimo.
Vår Herre är stor, och stor är hans magt; och det är obegripeligit, huru han regerar.
6 Si Jeova jumajatsa y manmanso: ya jachule papa y manaelaye gui jilo oda.
Herren upprättar de elända, och slår de ogudaktiga till jordena.
7 Cantaye si Jeova ni y finatinas grasias; cantaye alabansa sija gui atpa, para y Yuusta.
Sjunger till skiftes Herranom med tacksägelse, och lofver vår Gud med harpo;
8 Ni y jatatampe y langet ni y mapagages, ya jalilisto y ichan para y tano, ya janafandodoco y chaguan gui jilo ogso sija.
Den himmelen med skyar betäcker, och gifver regn på jordena; den gräs på bergen växa låter;
9 Güiya numannae y gâgâ sija nañija, yan y fumaguon y aga sija ni y manaagang.
Den boskapenom sitt foder gifver; dem unga korpomen, som ropa till honom.
10 Güiya ti ninamamagof ni y ninasiñan y cabayo: ni ti ninamamagof güe ni y adeng y taotao.
Han hafver inga lust till hästars starkhet; icke heller behag till någors mans ben.
11 Si Jeova ninamamagof güe ni y manmaañao nu güiya, ni y umangoco sija gui minaaseña.
Herren hafver behag till dem som frukta honom; dem som uppå hans godhet hoppas.
12 Alaba si Jeova, O Jerusalem; alaba si Yuusmo, O Sion.
Prisa, Jerusalem, Herran; lofva, Zion, din Gud.
13 Sa janafanfitme y rejas y trangcamo: jabendise y famaguonmo gui sumanjalommo.
Ty han gör bommarna fasta för dina portar, och välsignar din barn i dig.
14 Jafatinas pas gui jalom uttimomo, ya ninabula jao ni y guesmauleg na trigo.
Han skaffar dinom gränsom frid, och mättar dig med bästa hvete.
15 Janajanao y tinagoña gui jilo tano: y sinanganña malalago goschadig.
Han sänder sitt tal uppå jordena; hans ord löper snarliga.
16 Mannae niebe calang pulo: jachalapon y manengjeng na sereno calang apo.
Han gifver snö såsom ull; han strör rimfrost såsom asko.
17 Jayute y aesña calang andesmorona sija: jaye siña tumojgue gui menan y manengjengña?
Han kastar sitt hagel såsom betar. Ho kan blifva för hans frost?
18 Janajanao y sinanganña, ya jadirite: janafanguaefe y mangloña, ya y janom sija manmilalag.
Han säger, så försmälter det; han låter sitt väder blåsa, så töar det upp.
19 Jafanue si Jacob ni y sinanganña, ya y layña sija yan y juisioña sija y Israel.
Han kungör Jacob sitt ord, Israel sina seder och rätter.
20 Ti jafatinas taegüine gui un nasion: ya y juisioña, sija ti manmatungo sija. Fanmanalaba jamyo as Jeova.
Så gör han ingom Hedningom; ej heller låter dem veta sina rätter. Halleluja.

< Y Salmo Sija 147 >