Jeremias 32

1 Miabot ang pulong ni Yahweh kang Jeremias sa ikanapulo ka tuig sa paghari ni Zedekia nga hari sa Juda, ang ika-18 ka tuig ni Nebucadnezar.

Detta är det ord som från HERREN kom till Jeremia i Sidkias, Juda konungs, tionde regeringsår, vilket var Nebukadressars adertonde regeringsår.

2 Nianang panahona, gilibotan sa mga sundalo sa hari sa Babilonia ang Jerusalem, ug gibilanggo si Jeremias nga propeta didto sa hawanan sa guwardiya nga atua didto sa balay sa hari sa Juda.

Vid den tiden belägrade den babyloniske konungens här Jerusalem, och profeten Jeremia låg då fången i fängelsegården i Juda konungs hus.

3 Gibilanggo siya sa hari sa Juda nga si Zedekia ug miingon, “Nganong nagpropesiya ka man ug miingon, 'Miingon si Yahweh niini: Tan awa, hapit ko na nga itugyan kining siyudara ngadto sa mga kamot sa hari sa Babilonia, ug ilogon niya kini.

Ty Sidkia, Juda konung, hade låtit spärra in honom, i det han sade: "Huru djärves du profetera och säga: 'Så säger HERREN: Se, jag skall giva denna stad i de babyloniske konungens hand, och han skall intaga den.

4 Dili makalingkawas si Zedekia nga hari sa Juda gikan sa mga kamot sa mga Caldeanhon, kay itugyan gayod siya sa mga kamot sa hari sa Babilonia. Magsulti siya sa hari, ug makita niya ang mga mata sa hari.

Och Sidkia, Juda konung, skall icke undkomma kaldéernas hand, utan skall förvisso bliva given i den babyloniske konungens hand, så att han nödgas muntligen tala med honom och stå inför honom, öga mot öga.

5 Dad-on niya si Zedekia sa Babilonia, ug magpabilin siya didto hangtod nga silotan ko siya—mao kini ang gipahayag ni Yahweh. Bisan makig-away ka pa batok sa mga Caldeanhon, dili ka gayod magmalamposon.”'

Och Sidkia skall av honom föras till Babel och skall förbliva där, till dess jag ser till honom, säger HERREN. När I striden mot kaldéerna, skolen I icke hava någon framgång."

6 Miingon si Jeremias, “Miabot ang pulong ni Yahweh kanako, ug miingon,

Och Jeremia sade: "HERRENS ord kom till mig; han sade:

7 'Tan-awa, moanha diha kanimo ang imong uyoan nga si Hanamel ang anak nga lalaki ni Shalum ug magaingon, Palita ang akong uma nga atua didto sa Anatot alang sa imong kaugalingon, kay anaa kanimo ang katungod sa pagpalit niini.'''''

Se, Hanamel, din farbroder Sallums son, skall komma till dig och säga: 'Köp du min åker i Anatot, ty du har såsom bördeman rätt att köpa den.'"

8 Unya, sumala sa gipahayag ni Yahweh, nga si Hanamel, ang anak nga lalaki sa akong uyoan, mianhi kanako sa hawanan sa guwardiya, ug miingon siya kanako, 'Palita ang akong uma nga atua sa Anatot sa yuta sa Benjamin, kay ang katungod nga manag-iya niini anaa kanimo. Palita kini alang sa imong kaugalingon.' Unya nakahibalo ako nga kini mao ang pulong ni Yahweh.

Och Hanamel, min farbroders son, kom till mig i fängelsegården, såsom HERREN hade sagt, och sade till mig: "Köp min åker i Anatot, i Benjamins land, ty du har arvsrätt därtill och är bördeman; så köp den då åt dig." Då förstod jag att det var HERRENS ord

9 Busa gipalit ko ang uma nga atua sa Anatot gikan kang Hanamel, ang anak nga lalaki sa akong uyoan, ug nagtimbang ako ug plata alang kaniya, ug 17 ka shekels ang gibug-aton niini.

och köpte åkern av Hanamel, min farbroders son, i Anatot, och vägde upp penningarna åt honom, sjutton siklar silver.

10 Unya nagsulat ako sa linukot nga basahon ug giselyohan ko kini, ug adunay mga nagsaksi niini. Unya akong gitimbang ang plata sa timbangan.

Jag skrev ett köpebrev och förseglade det och tillkallade vittnen och vägde upp penningarna på en våg.

11 Pagkahuman gikuha ko ang kasabotan sa pagpalit nga senilyohan, gituman ang mga mando ug mga kasugoan, lakip usab ang wala na selyohi nga kasabotan.

Och jag tog köpebrevet, såväl det förseglade, som innehöll avtalet och de särskilda bestämmelserna, som ock det öppna brevet,

12 Gihatag ko ang senilyohan nga linukot nga basahon ngadto kang Baruk ang anak nga lalaki ni Neria nga anak nga lalaki ni Masea, sa atubangan ni Hanamel, nga anak nga lalaki sa akong uyoan, ug ang mga saksi nga nahisulat sa senilyohan nga linukot nga basahon, ug sa atubangan sa tanang taga-Juda nga naglingkod didto sa hawanan sa guwardiya.

och gav köpebrevet åt Baruk, son till Neria, son till Mahaseja, i närvaro av min frände Hanamel och de vittnen som hade underskrivit köpebrevet, och alla andra judar som voro tillstädes i fängelsegården.

13 Busa naghatag ako ug mando kang Baruk sa atubangan nila. Miingon ako,

Och jag bjöd Baruk, i deras närvaro, och sade:

14 Miingon niini si Yahweh nga labawng makagagahom, ang Dios sa Israel, Kuhaa kining mga dokumento, ang resibo sa pagpalit nga senilyohan ug sa wala naselyohan nga mga kopya sa kasabotan sa pagpalit, ug isulod kini sa usa ka kulon aron molungtad kini sa dugay nga panahon.

Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Tag du dessa brev, både detta förseglade köpebrev och detta öppna brev, och lägg dem i ett lerkärl, för att de må vara i behåll för lång tid.

15 Kay miingon niini si Yahweh nga labawng makakagahom, ang Dios sa Israel, pagapaliton pag-usab niining yutaa ang mga balay, mga uma, ug mga parasan.”

Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Ännu en gång skall man komma att i detta land köpa hus och åkrar och vingårdar."

16 Human nako mahatag ang resibo sa pagpalit kang Baruk nga anak nga lalaki ni Neria, nag-ampo ako kang Yahweh ug miingon,

Och sedan jag hade givit köpebrevet åt Baruk, Nerias son, bad jag till HERREN och sade:

17 'Yahweh nga Ginoo! Tan-awa! Ikaw lamang ang nagbuhat sa kalangitan ug sa yuta pinaagi sa imong dakong gahom ug uban sa imong giisa nga bukton. Wala kay isulti nga lisod alang kanimo nga buhaton.

"Ack Herre, HERRE, du är ju den som har gjort himmel och jord genom din stora kraft och din uträckta arm. Intet är så underbart att du icke skulle förmå det,

18 Gipakita nimo ang imong matinud-anon nga kasabotan sa liboan ug gipahamtang mo ang mga sala sa imong katawhan ngadto sa mga paa sa ilang mga anak. Ikaw ang bantogan ug gamhanan nga Dios; Yahweh nga labawng makagagahom ang imong ngalan.

du som gör nåd med tusenden och vedergäller fädernas missgärning i deras barns sköte efter dem; du store och väldige Gud, vilkens namn är HERREN Sebaot;

19 Dako ang imong kaalam ug gamhanan ang imong mga buhat, kay imong nakita ang tanang gihimo sa imong katawhan, aron hatagan ang matag-usa kung unsa ang angay sa ilang batasan ug binuhatan.

du som är stor i råd och mäktig i gärningar; du vilkens ögon äro öppna över människobarnens alla vägar, så att du giver åt var och en efter hans vägar och efter hans gärningars frukt;

20 Naghimo ikaw ug mga timaan ug mga kahibulongang butang sa yuta sa Ehipto. Gihimo mo nga bantogan ang imong ngalan hangtod karong mga adlawa sa Israel ug sa tibuok katawhan.

du som gjorde tecken och under i Egyptens land, och som har gjort sådana intill denna dag, både i Israel och bland andra människor, och som har gjort dig ett namn, som är detsamma än i dag.

21 Kay gidala mo ang imong katawhan gikan sa yuta sa Ehipto pinaagi sa mga timaan ug ang mga kahibulungang butang, pinaagi sa gahom sa mga kamot, ug giisa nga bukton ug pinaagi sa dakong kalisang.

Du förde ditt folk Israel ut ur Egyptens land med tecken och under, med stark hand och uträckt arm, och genom stor förskräckelse.

22 Unya gihatag mo kanila kining yutaa—nga imong gisaad sa ilang mga katigulangan nga imong ihatag kanila—ang yuta nga nagdagayday ang gatas ug dugos.

Och du gav dem detta land, som du med ed hade lovat deras fäder att giva dem, ett land som flyter av mjölk och honung.

23 Busa misulod ug giangkon nila kini. Apan wala nila gituman ang imong tingog o nagtuman sa imong balaod. Wala silay gihimo sa imong gimando kanila nga ilang himoon, busa gipahamtang mo kining tanang katalagman ngadto kanila.

Och de kommo och togo det i besittning, men de ville icke höra din röst och vandrade icke efter din lag; de gjorde intet av det du hade bjudit dem att göra. Därför lät du all denna olycka vederfaras dem.

24 Tan-awa! Miabot ang pagsulong sa yuta nga salipdanan ngadto sa siyudad aron mailog kini. Kay tungod sa espada, sa kagutom, mga katalagman, gitugyan ang siyudad sa kamot sa mga Caldeanhon nga nakig-away batok niini. Kay mahitabo gayod kung unsa ang imong gisulti nga mahitabo, ug tan-awa, ug naglantaw ka.

Se, belägringsvallarna gå redan så långt fram mot staden, att man kan intaga den och genom svärd, hungersnöd och pest är staden given i de kaldeiska belägrarnas hand. Vad du hotade med, det har skett, och du har det nu inför dina ögon.

25 Unya miingon ka kanako, “Pagpalit ug uma alang sa imong kaugalingon uban sa plata ug pagkuha ug mga mosaksi niini, bisan pa ug itugyan kini nga siyudad ngadto sa mga Caldeanhon.''''

Och likväl, fastän staden är given i kaldéernas hand, sade du, Herre HERRE, till mig: 'Köp du åkern för penningar, och tag vittnen därpå'!"

26 Miabot ang pulong ni Yahweh ngadto kang Jeremias, nga nag-ingon,

Och HERRENS ord kom till Jeremia han sade: Se,

27 “Tan-awa! Ako si Yahweh, ang Dios sa tanang katawhan. Aduna bay mga butang nga lisod alang kanako nga buhaton?

jag är HERREN, allt kötts Gud; skulle något vara så underbart att jag icke förmådde det?

28 Busa miingon si Yahweh niini, 'Tan-awa, buot kung itugyan kining siyudara ngadto sa mga kamot sa mga Caldeanhon ug kang Nebucadnezar, nga hari sa Babilonia. Ug mailog niya kini.

Därför säger HERREN så: Se, jag vill giva denna stad i kaldéernas och Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand, och han skall intaga den.

29 Moabot ang mga Caldeanhon nga nakig-away batok niini nga siyudad ug sunogon kining siyudara, sa mga atop sa mga balay diin nagsimba ang mga tawo kang Baal ug nag-ipis ug mga halad nga ilimnon sa laing mga dios aron paghagit sa pagpasuko kanako.

Och kaldéerna, som belägra denna stad, skola komma och tända eld på staden och bränna upp den, tillika med de hus på vilkas tak man har tänt offereld åt Baal och utgjutit drickoffer åt andra gudar, till att förtörna mig.

30 Kay nagbuhat gayod ug daotan ang katawhan sa Israel ug sa Juda sa akong panan-aw gikan pa sa ilang pagkabatan-on. Nasilo gayod ako sa katawhan tungod sa ilang ginabuhat—mao kini ang gipahayag ni Yahweh.

Ty allt ifrån sin ungdom hava Israels barn och Juda barn allenast gjort vad ont är i mina ögon; ja, Israels barn hava med sina händers verk berett mig allenast förtörnelse, säger HERREN.

31 Giingon ni Yahweh nga kining siyudara maoy hinungdan sa iyang kasuko ug kapungot sukad sa adlaw nga ila kining gitukod. Ug nilungtad kini hangtod karong adlawa. Busa ako kining kuhaon sa akong atubangan

Ty allt ifrån den dag då denna stad byggdes ända till nu har den uppväckt min vrede och förtörnelse, så att jag måste förkasta den från mitt ansikte,

32 tungod sa tanang kadaotan sa katawhan sa Israel ug sa Juda, ang mga butang nga ilang nabuhat nga maoy nakapasuko kanako—sila, ilang mga hari, ug mga prinsipe, ug mga pari, ug mga propeta, ug ang matag-tawo nga nagpuyo sa Juda ug sa Jerusalem.

för all den ondskas skull som Israels barn och Juda barn med sina konungar, furstar, präster och profeter, både Juda män och Jerusalems invånare, hava bedrivit, till att förtörna mig.

33 Gitalikdan nila ako imbis nga ilang atubangon, bisan ako silang gitudloan pag-ayo. Gisulayan ko sila sa pagtudlo apan walay usa kanila nga naminaw aron modawat sa pagbadlong.

De vände ryggen till mig och icke ansiktet; och fastän de titt och ofta blevo varnade, ville de icke höra och taga emot tuktan.

34 Gipahimutang nila ang ilang malaw-ay nga mga diosdios sa balay nga gitawag pinaagi sa akong ngalan, aron hugawan kini.

De satte upp sina styggelser i det hus som är uppkallat efter mitt namn och orenade det så;

35 Nagtukod sila ug taas nga mga dapit alang kang Baal sa Walog sa Ben Hinom aron paghalad sa ilang mga anak nga lalaki ug babaye sa kalayo alang kang Molec. Wala ako nagmando kanila. Wala gayod misantop sa akong hunahuna nga buhaton nila kining mangil-ad nga butang nga maoy hinungdan nga makasala ang Juda.'

och Baalshöjderna i Hinnoms sons dal byggde de upp, för att där offra sina söner och döttrar åt Molok, fastän jag aldrig hade bjudit dem att göra sådan styggelse eller ens tänkt mig något sådant; och så förledde de Juda till synd.

36 Busa karon, ako si Yahweh, ang Dios sa Israel, nagsulti niini mahitungod niining siyudara, ang siyudad nga imong giingon, 'Gitugyan kini sa kamot sa hari sa Babilonia pinaagi sa espada, sa kagutom, ug katalagman.'

Men så säger nu HERREN, Israels Gud, om denna stad, som I menen vara genom svärd, hungersnöd och pest given i den babyloniske konungens hand:

37 Tan-awa, buot ko nga tigomon sila gikan sa kayutaan nga akong gidad-an kanila sa akong kapungot, hilabihang kasuko, ug dakong kaligutgot. Buot ko nga dad-on sila pagbalik niining dapita ug makapuyo sila nga malinawon.

Se, jag skall församla dem ur alla de länder till vilka jag i min vrede och harm och stora förtörnelse har fördrivit dem, och jag skall föra dem tillbaka till denna plats och låta dem bo bär i trygghet.

38 Unya mahimo ko silang akong katawhan ug mahimo nila ako nga ang ilang Dios.

Och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud.

39 Hatagan ko sila ug usa ka kasingkasing ug usa ka dalan aron sa pagpasidungog kanako matag adlaw alang sa ilang kaayohan ug sa mosunod nilang kaliwatan.

Och jag skall giva dem alla ett och samma hjärta och lära dem en och samma väg, så att de frukta mig beständigt; för att det må gå dem väl, och deras barn efter dem.

40 Unya maghimo ako ug walay kataposang kasabotan diha kanila, nga dili ako motalikod sa paghimo ug maayo kanila. Hatagan ko sila ug kasingkasing nga magpasidungog kanako, aron dili na gayod sila motalikod kanako.

Och jag skall sluta med dem ett evigt förbund, så att jag icke upp hör att följa dem och göra dem gott; och min fruktan skall jag ingiva i deras hjärtan, så att de icke vika av ifrån mig.

41 Unya magmaya ako sa paghimo ug maayo ngadto kanila. Matinud-anon ko silang ipahimutang niining yutaa sa tibuok nakong kasingkasing ug kinabuhi.

Och jag skall hava min fröjd i att göra dem gott, och skall plantera dem i detta land med trofasthet, av allt mitt hjärta och all min själ.

42 Kay miingon si Yahweh niini, 'Sama nga akong gidala kining dakong katalagman niining katawhan, busa buhaton ko usab kanila ang tanang mga maayong butang nga akong gisulti nga akong buhaton alang kanila.

Ty så säger HERREN: Likasom jag har låtit all denna stora olycka komma över detta folk, så skall jag ock låta allt det goda som jag lovade dem komma dem till del.

43 Unya mapalit niining mga yutaa ang mga kaumahan, mahitungod sa imong gisulti, “Mao kini ang yutang nagun-ob, nga walay tawo o mananap. Gitugyan kini sa kamot sa mga Caldeanhon.”

Och man skall komma att köpa åkrar i detta land, om vilket I sägen att det är en ödemark, där varken människor eller djur kunna bo, och att det är givet i kaldéernas hand.

44 Mopalit sila ug mga uma pinaagi sa plata ug isulat kini sa sinelyohan nga linukot nga basahon. Magtigom sila ug mga saksi sa yuta ni Benjamin, sa tibuok Jerusalem ug sa mga siyudad sa Juda, sa mga siyudad sa kabungtoran ug sa kapatagan, ug sa mga siyudad sa Negev. Kay akong ibalik ang ilang kadagaya—mao kini ang gipahayag ni Yahweh.”'

Ja, åkrar skall man köpa för penningar, och man skall skriva och försegla köpebrev och tillkalla vittnen i Benjamins land, i Jerusalems omnejd och i Juda städer, både i Bergsbygdens och i Låglandets och i Sydlandets städer; ty jag skall åter upprätta dem, säger HERREN.