Jobi 28

1 “Me siguri ka një minierë për argjendin dhe një vend ku bëhet rafinimi i arit.

Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.

2 Hekuri nxirret nga toka dhe guri i shkrirë jep bakrin.

Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.

3 Njeriu i jep fund territ dhe hulumton thellësitë më të mëdha në kërkim të gurëve të varrosur në terr dhe në hijen e vdekjes.

På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.

4 Ai çel një pus larg vendbanimit, në vende të harruara nga këmbësorët; janë pezull dhe lëkunden larg njerëzve.

Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.

5 Sa për tokën, prej asaj del buka, por nga poshtë është e trazuar nga zjarri.

Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.

6 Gurët e saj janë banesa e safirëve dhe përmbajnë pluhur ari.

Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.

7 Shpendi grabitqar nuk e njeh shtegun dhe as syri i skifterit nuk e ka parë kurrë.

Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;

8 Bishat e egra nuk e kanë përshkruar dhe as luani nuk ka kaluar kurrë andej.

De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.

9 Njeriu vë dorë mbi strallin dhe i rrëzon malet nga rrënjët.

Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.

10 Hap galeri ndër shkëmbinj dhe syri i tij sheh gjithçka që është e çmuar.

Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.

11 Zë rrjedhat ujore që të mos rrjedhin, dhe nxjerr në dritë gjërat e fshehura.

Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.

12 Po ku mund ta gjesh diturinë, dhe ku është vendi i zgjuarsisë?

Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?

13 Njeriu nuk ua di vlerën dhe ajo nuk gjendet mbi tokën e të gjallëve.

Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.

14 Humnera thotë: “Nuk është tek unë”; deti thotë: “Nuk qëndron pranë meje”.

Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.

15 Nuk përftohet duke e shkëmbyer me ar të rafinuar as blihet duke peshuar argjend.

Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.

16 Nuk shtihet në dorë me arin e Ofirit, me oniksin e çmuar ose me safirin.

Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;

17 Ari dhe kristali nuk mund të barazohen me të dhe nuk këmbehet me enë ari të kulluar.

Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.

18 Korali dhe kristali as që meritojnë të përmenden; vlera e diturisë është më e madhe se margaritarët.

Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.

19 Topazi i Etiopisë nuk mund të barazohet dhe nuk mund të vlerësohet me ar të kulluar.

Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.

20 Por atëherë nga rrjedh dituria dhe ku e ka selinë zgjuarsia?

Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?

21 Ajo u fshihet syve të çdo të gjalli, është e mbuluar për zogjtë e qiellit.

Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.

22 Abadoni dhe vdekja thonë: “Kemi dëgjuar të flitet për të me veshët tona”.

Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.

23 Vetëm Perëndia njeh rrugën e saj, vetëm ai e di ku ndodhet,

Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.

24 sepse ai vë re skajet e tokës dhe sheh tërë ato që ndodhen nën qiejt.

Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;

25 Kur caktoi peshën e erës dhe u caktoi ujërave një masë,

Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.

26 kur bëri një ligj për shiun dhe një rrugë për vetëtimën e bubullimave,

Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,

27 atëherë pa dhe e tregoi, e vendosi dhe madje e hetoi,

Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;

28 dhe i tha njeriut: “Ja, të kesh frikë nga Zoti, kjo është dituri, dhe t’i largohesh së keqes është zgjuarsi””.

Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.